Nayjeeriya
Ka Wikipedia
Isuduwe: 6°27′N 3°23′E / 6.45°N 3.383°E
|
Jamhuuriyadda Federaalka Nayjeeriya
|
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
||||||
| Hal ku dheg: "Midnimada iyo rumaysad, nabad iyo Horumarka" | ||||||
| Heesta qaranka: Arise, O Compatriots |
||||||
|
Halka ay dhaco Nayjeeriya (buluug madow)
– Afrika (buluug khafiif ah & cawl madow) |
||||||
| Magaalo madax | Abuja 9°4′N 7°29′E / 9.067°N 7.483°E |
|||||
| Magaalada uguwayn | Lagos | |||||
| Luqadaha rasmiga ah | Ingiriis | |||||
| Major languages | ||||||
| Luqadaha kale[1] | ||||||
| Qaybaha qoomiyedaha (2013[2]) | ||||||
| Dadka | Nayjeerida | |||||
| Xukunka | Jamhuuriyadda madaxweynaha Federaalka | |||||
| - | Madaxweyne | Muhammadu Buhari | ||||
| - | Madaxweyne ku-xigeen | Yemi Osinbajo | ||||
| Sharci dejinta | Golaha Qaranka | |||||
| - | Aqalka sare | Senate | ||||
| - | Aqalka hoose | Golaha Wakiilada | ||||
| Independence from the United Kingdom | ||||||
| - | Unification of Southern and Northern Nigeria | 1914 | ||||
| - | Declared and recognised | 1 October 1960 | ||||
| - | Republic declared | 1 October 1963 | ||||
| Baaxad | ||||||
| - | Guud ahaan | 923,768 km2 (32nd) 356,667 sq mi |
||||
| - | Biyo (%) | 1.4 | ||||
| Tirada dadka | ||||||
| - | 2013 Qiyaasta | 174,507,539 (7th) | ||||
| - | 2006 Tirakoob | 140,431,790 | ||||
| - | Tiro-badni | 188.9/km2 (71st) 489.3/sq mi |
||||
| Wax soo saar (PPP) | 2013 Qiyaastii | |||||
| - | Guud ahaan | $1.018 trillion [6] (19th) | ||||
| - | Qof qof | $5,600 [7] | ||||
| Wax soo saar (Iskaga magacaaban) | 2013 estimate | |||||
| - | Guud ahaan | $522 billion [8] (23rd) | ||||
| - | Calaa qof | $2,760[9] | ||||
| Qaybsiga (2010) | 48.8[10] (medium) | |||||
| Kobaca (2013) | ||||||
| Lacagta | Naira (₦) (NGN) |
|||||
| Waqtiga | WAT (UTC+1) | |||||
| - | Xagaa (DST) | not observed (UTC+1) | ||||
| Wadista Baabuurta | right | |||||
| Furaha telka | +234 | |||||
| Furaha Internetka | .ng | |||||
Nayjeerya waa wadan kuyaala galbeedka afrika caasimadiisuna waa Abuja laakin magaalada ugu weyn waa Lagos waa magaalo ganacsi oo qurux badan waxa uu xad la leeyahay wadamada ghana, Niger Karamaruun iyo wadan Jad
Nayjeeriya (Nigeria), Afrika
- Lagos, Abidjan, Maiduguri, Nollywood
- Delta State, Cross River State,
- Igbo, Yoruba
Tixraacyada[Wax ka bedel | wax ka bedel xogta]
| Wikimedia Commons waxee heysaa war la xiriiro: |
- ↑ "Languages of Nigeria". Ethnologue. http://www.ethnologue.com/show_country.asp?name=ng. Retrieved 12 September 2010.
- ↑ 2.0 2.1 "Publications | CMS". Cms.int. http://www.cms.int/publications/TechSeries/turtles_06/page_217-223_nigeria.pdf. Retrieved 2014-07-16.
- ↑ "Ethnic groups - Nigeria - area". Nationsencyclopedia.com. http://www.nationsencyclopedia.com/Africa/Nigeria-ETHNIC-GROUPS.html. Retrieved 2014-07-28.
- ↑ A Glance at Africa - Njoki N. Wane - Google Books. Books.google.ca. http://books.google.ca/books?id=BSyMf6m6E9wC&pg=PA66&dq=Yoruba++21%25;+Ibo+18%25;+Fulani+12%25;+Ijaw+10%25;&hl=en&sa=X&ei=9EfBUuDyCuSqyAHo84HoCw&ved=0CDAQ6AEwAA#v=onepage&q=Yoruba%20%2021%25%3B%20Ibo%2018%25%3B%20Fulani%2012%25%3B%20Ijaw%2010%25%3B&f=false. Retrieved 2014-07-28.
- ↑ "|Nigeria|History|Country|Government|Politics|Map of Nigeria|Travel|". Myafricalinks.com. http://www.myafricalinks.com/Nigeria.Html. Retrieved 2014-07-28.
- ↑ Data. "GDP, PPP (current international $) | Data | Table". Data.worldbank.org. http://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.MKTP.PP.CD. Retrieved 2014-07-16.
- ↑ Data. "GNI per capita, PPP (current international $) | Data | Table". Data.worldbank.org. http://data.worldbank.org/indicator/NY.GNP.PCAP.PP.CD/countries. Retrieved 2014-07-16.
- ↑ Data. "GDP (current US$) | Data | Table". Data.worldbank.org. http://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.MKTP.CD/countries. Retrieved 2014-07-28.
- ↑ Research, Development. "Nigeria | Data". Data.worldbank.org. http://data.worldbank.org/country/nigeria. Retrieved 2014-07-16.
- ↑ "Gini Index". World Bank. http://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI/. Retrieved 2 March 2011.
- ↑ "2014 Human Development Report Summary". United Nations Development Programme. 2014. pp. 21–25. http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr14-summary-en.pdf. Retrieved 27 July 2014.
|
||||||||||||||||||||